Gästinlägg från BETTAN!

Ja. Klockan är elva, vi ligger i sängen och Sara pratar med Jonas. Det är det ljud som jag vanligvis somnar till här på kvällarna, tillsammans med ljudet från en fläkt och ifrån en AC från helvetet som låter som om den ska ta med sig huset när den sätter igång och brummar. Tro´t eller ej, men tyst är det sällan här. En tappad gaffel i golvet på våningen ovanför, kan lätt misstas för ett pistolskott.

Söndagens händelse på Full Moon Partyt, har senaste dagarna präglat tillvaron. Sara är arg, besviken och uppspelt om vartannat. Det har inhandlats en ny mobil och idag fick hon komma till polisen. Men vi har fnissat en del åt alltihopa också. Saras utbrott, efter upptäckten om den förlorade mobilen; "Nu ska jag åka hem!" är numera en klassiker.
Men det var en upplevelse. Gudarimig. Sjukt mycket folk. Alla mycket glada, lättklädda och en del kroppsmålade i konstig, självlysande färg. När vi enligt mig dansat länge nog, var det dags för ett dopp i havet. Fantastiskt. Efter att ha värmt sig lite snabbt vid eldarna från eldslukare och folk som "pojar", var man fit for fight igen.
Man börjar nu komma upp i åldern då man är bakfull i minst två dagar, efter en kväll på stan. Varken Sara eller jag springer ute särsilt ofta, så igår var jag död och idag har jag legat på en madrass i poolen i solen och läst.

Ikväll kom precis Finn hem med ett nytt jobb i bagaget, efter att ha varit på en 8 timmar (!) lång intervju i Singapore. Kul. Riktigt kul för honom, då dom mer eller mindre verkat ha skräddarsytt tjänsten för honom.
Har själv två intervjuer den veckan jag kommer hem. Håll tummarna.
Finn bjöd på vin och vi pratade bort en stund.

Idag fick jag slå följe med Sara och Oscar till massören. En gammal man i ett skjul. Han verkar dessutom gilla mig - Oscar, alltså, inte massören - och satt lugnt och stilla i mitt knä hela bilresan till och från Nathong.
Kan svära på att han också sa "Bettan" när jag kom upp för trappan tidigare idag. . .

Sorgligt nog är det mindre än en vecka kvar tills jag åker hem till regniga Svedala igen. Jag får nog starta en blogg när jag kommer hem för att beskriva allt jag varit med om. Thailand är annorlunda, väldigt annorlunda. Självklart är det så. Men allting har en väldig charm. Det är oslagbart med värme som omväxling, att få gå barfota om dagarna och i linne om kvällarna.
Jag är stolt och glad att jag tagit mig hit på egen hand och om inte annat så har Saras tid här blivit lite mer angenämare, vilket hon var noga med att poängtera igår och vi grät en skvätt tillsammans, bakfulla som vi var.

Vi har en fullspäckad vecka framför oss, bla innehållande thaiboxning, barbeque, picknick på stranden, spa-behandlingar, pedikyr och så det gamla vanliga sola-bada-dricka vin-och-få massage då. Och så måste vi hinna säga hej till "Big Buddha". Livet är hårt.

Det skulle verkligen behövas en egen blogg till att beskriva allt. Men jag sammanfattar det med att jag gjort allt från att ha sett Finn jaga ödlor ur badrummet, målat teckningar med Max när det regnat, dansat sönder fötterna på en strand i Koh Pangang och på ett dansgolv i Chaweng och fått en himmelsk massage, till att ha kört vespa själv runt ön. Stolt. Och glad, och evigt tacksam att familjen Persson-Nielsen tagit emot mig och mina riskakor med öppna armar.

Hoppas på att få komma hem solbränd och stärkt till vardagen.

Ta hand om Er. Vi ses.

Bettan